Den skattefinansierade välfärden, framför allt vård, skola och omsorg har blivit en av de hetaste frågorna på den politiska agendan. Många upplever att välfärden i Sverige har försämrats under de senaste åren och alla partier, från höger till vänster, är överens om att trenden måste brytas. Lösningen för hur det ska gå till varierar däremot mellan partierna.
Skattemedel grunden för välfärden
I Sverige finansieras stora delar av välfärden, exempelvis skolor, sjukvård, föräldrapenning, arbetslöshetsförsäkringar, pensioner och äldreomsorg gemensamt genom skatteinbetalningar. Sverige har internationellt sett ett högt skattetryck samtidigt som skola, sjukvård och de sociala skyddsnäten är gratis för enskild individer. För att systemet ska fungera krävs att skatteintäkter och utgifter är i balans. Det här kräver i sin tur att andelen människor och företag som betalar skatt i Sverige är tillräckligt hög.
Entreprenörskap, att vilja och våga starta nya företag, är en viktig men ofta bortglömd aspekt som är viktig för välfärden. Att skapa bra förutsättningar för företagare är något som de flesta partier strävar efter. Samtidigt upplever många företagare att regelverket kring både skatter och företagandet i stort är komplext. Exempel på åtgärder och stöttning som har en positiv inverkan på framför allt nystartade företag är bland annat möjligheten att ta lån i uppstarts eller expansionsfas. Andra stödmekanismer är bidrag från innovationsmyndigheten Vinnova.
En stor andel välmående företag, många människor i arbete och god hushållning med skattemedel är den enda långsiktiga lösningen får att behålla en bra välfärd och god kommunal och statlig service gentemot medborgarna. Det här är speciellt viktig i en tid då Sverige står inför ett antal demografiska utmaningar. En åldrande befolkning innebär att färre i arbetsför ålder ska försörja fler barn och pensionärer.
Politiska förslag för god välfärd
Traditionellt har partierna till höger förespråkat ett lägre skattetryck och begränsad allmän välfärd medan partierna till vänster velat ha högre skatter och mer skattefinansierad service. Det här har luckrats upp under de senaste åren, inte minst genom det så kallade Januariavtalet, där riksdagspartierna Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna tillsammans kom överens om en lista med ett antal punkter. Bland annat togs den så kallade värnskatten bort.
Under hösten 2019 signalerade allt fler svenska kommuner om att deras budgetar inte gick ihop. Därmed hotades kvaliteten i bland annat skolan, förskolan och åldringsvården. Många menade att staten skjutit över alldeles för mycket ekonomiskt ansvar för bland annat flyktingmottagningen på enskilda kommuner. Det verkar finnas en stor enighet om att skjuta till mer medel till kommunerna från statskassan för att trygga kommunernas finansiering av den grundläggande välfärden.